Skip to content

ACTA och transparensen, m.m.

8 mars, 2010

Det börjar röra på sig när det gäller trycket om att öppna upp ACTA-förhandlingarna. Enligt regeringskansliet, har Artikel 133-kommittén i Coreper II, även lite slarvigt kallad EU:s handelspolitiska kommitté (och borde väl heta Artikel 207-kommittén nu?), kommit överens om att uppmuntra till ett uppöppnande. Tor M och Juristens funderingar spekulerar.

Samtidigt har två motioner för en resolution i Europaparlamentet lagts fram. Den ena är från Gröna gruppen (författad av bl.a. Christian Engström och Carl Schlyter), den andra är från EPP och ECR (kristdemokrater och konservativa). Den första motionen innehåller ett dömande språk:

2.  Is of the opinion that legitimate arguments for non-disclosure do not exist with regard to international negotiations on the enforcement of intellectual property rights or similar issues, which are legislative in character and have an impact on fundamental rights; maintains that the negotiating position of the EU or other negotiating parties is not circumscribed if information about the negotiations is available to the European Parliament and the general public;

3.  Regrets the calculated choice of the parties not to negotiate through well-established international bodies, such as the WIPO and WTO, which have established frameworks of public information and consultations

Vidare kan man läsa, i punkt 7, att:

… if [the Commission] does not provide Parliament with immediate and full information about the negotiations in accordance with Art. 218 TFEU before the next round of negotiations in April, Parliament will have no choice but to bring an action in accordance with Art. 263 TFEU for infringement of the Treaties to the Court of Justice of the European Union

Det här verkar märkligt för mig. För en 263-talan, krävs det inte en lagstiftningsakt såsom nedlagd i Art. 289ff? Nåväl, den ovan återgivna varningen kanske gäller för det fall en lagstiftningsakt skulle skapas av kommissionen.

Den senare motionen verkar mer restriktiv i sina förslag, krävandes att kommissionen ska dela med sig av dokument till parlamentet, dock med en förståelse för att vissa dokument av nödvändighet måste omfattas av sekretess. De föreslår att kommissionen ska behöva utföra en bedömning av ACTA:s påverkan på grundläggande rättigheter samt dataskydd inom EU (vilket även den första motionen föreslår). Vidare bör kommissionen säkerställa att inga kroppsvisitationer vid EU:s gränser bör äga rum, och att ACTA inte bör kräva three strikes-åtgärder.

HAX skriver om vad som kommer hända i parlamentet kommande arbetsvecka.

Noterat i förbifarten

Högsta domstolen avkunnade i fredags dom i det så kallade tumnagelmålet (given direktöversättning av thumbnail). En skapare av en hemsida hade tagit en skärmdump av en äldre hemsida och infogat på en ny. På skärmdumpen återfanns två thumbnails av en annan persons fotografier. Fotografen var villig att ta fallet ända till HD, som gav honom rätt: otillåten exemplarframställning hade skett. HD säger att fotografierna utgjorde en icke oansenlig del av skärmdumpen, men konstaterar dock att intrånget var bagatellartat, och därför landar ersättningen på enbart 1800 kr. Domen använder sig delvis av obsolet lagstiftning, eftersom intrånget ägde rum 2005, innan vissa relevanta ändringar i upphovsrättslagen hade trätt i kraft.

Tor M noterar att e-handelsdirektivets safe harbor-regler för internetleverantörer (och andra leverantörer av informationssamhällets tjänster) enligt Art. 1(5)(b) inte gäller för frågor som omfattas av dataskyddsdirektivet. I skäl 14 till e-handelsdirektivet kan man läsa att:

[g]enomförandet och tillämpningen av detta direktiv bör stå i full överensstämmelse med principerna om skydd för personuppgifter, särskilt avseende icke begärda kommersiella meddelanden och mellanhänders ansvar.

Vad detta betyder, och vilken reell effekt detta har är oklart. Som jag läser det, lämnas det till medlemsländerna att reglera mellanhänders ansvar, med beaktande av dataskyddsdirektivet. Förmodligen är frågan relaterad till cybercrime-frågan, om vilken det finns en konvention med en del smått märkliga policy-val, som jag gärna återvänder till i framtiden.

3 kommentarer leave one →
  1. 8 mars, 2010 08:33

    Tack för analys! Ska kolla upp.

    (btw, resolutionerna är översatta till svenska)

  2. 8 mars, 2010 08:49

    Jo en sak till: ”legislative in character” är en variant på domstolens argumentation i Turco-fallet. See FFIIs klagan till ombudsmannen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: